Diskussionen poppar upp hela tiden, om hur vi tidigt ska hitta eleverna i behov av särskilt stöd. Det är en fin tanke, men kanske en tankevurpa. Tidiga insatser. Jättebra. Men varför inte ta det ett steg till. Ska vi utgå från att särskilt stöd behövs till så många? Vi borde
Liten insats, stor skillnad. Bara lite mer kunskap skulle förändra vardagen för många pedagoger, elever och deras familjer…
För någon dag sen spred sig min facebook-uppdatering till 5000 personer…
Mänskligt, men sorgligt, att det ofta är lättare att känna empati och hitta lösningar åt lugnt, gråtande barn än vilt utagerande.
Det kan vara precis samma frustration som orsakar dessa två helt olika beteenden och alltså precis samma åtgärd
Föräldrar som kämpar. Hårt, mot okunskap och ett förhållningssätt som inte är OK kring en liten prestationsprins psykiska ohälsa…
Det här är en historia, en av många, för jag hör om liknande situationer från många familjer. Så jag vet att igenkänningen är stor bland er föräldrar. Men kanske kan en sådan här berättelse väcka lite tankar även hos andra, runt om i Sverige, som möter dessa föräldrar och deras
Boka in 6 maj för Hemmasittardagen 2014 i Stockholm
Äntligen! En heldag för att skapa mer förståelse och kunskap kring elever med långvarig skolfrånvaro, så kallade hemmasittare eller skolvägrare. Denna dag vill inspirera, ge perspektiv och konkreta tips, samt vara en plattform för nya samarbeten och kontakter.
Temadagen tar upp: Varför uppstår skolfrånvaro? Går den att förebygga? Hur påverkas
Lärarnas arbetssituation kan liknas vid skolsituationen för elever i behov av särskilt stöd…
Många lärare tycker att deras arbetssituation är dem övermäktig. För många nya arbetsuppgifter som ramlar in, bland annat kraven på så mycket skrivande och dokumentation. De vill ha en höjd status, helst i form av högre lön. Men i alla fall en större förståelse för att de försöker efter bästa
Skolan gynnar ångest och samvetsgranna elever, snarare än intellektuellt nyfikna! Detta motverkar djupinlärning
Jag läste häromdagen en intressant artikel av bl.a. Pia Rosander om hur intelligens och icke-kognitiva funktioner påverkar studieresultat. Då kom jag ihåg det här inlägget och tyckte att det var värt att damma av så här i PISA tider. Då vi hör hur andra länder lyckas med PISA, men kanske
Intelligens, IQ och intelligenstester. Begåvade och särbegåvade barn.
Vi talar om begåvade barn och särbegåvade barn. Och ibland säger vi att de som kallas särbegåvade ska ha en intelligenskvot över 130. Men det är som sagt en intelligenskvot och ett barn kan uppmäta extremvärden på vissa deltester och kanske desto sämre på andra. Då drar förstås de sämre
Särbegåvad, begåvad, särskilt begåvad, smart… återkommande egenskaper och kännetecken.
Vi har idag inte har någon enhetlig och accepterad definition på begåvad, än mindre särbegåvad. Men med särbegåvad menar vi att någon är alldeles särskilt begåvad. Därför så menar vi alla olika saker med särbegåvad. Och om någon är mycket begåvad kan det förstås ta sig uttryck på många olika
Bra norsk blogg kring begåvade, smarta, särbegåvade, evnerike …
Begåvade barn, ja begåvade helt enkelt, blir alldeles för ofta tagna för besvärliga istället för begåvade. De kan till och med vara särbegåvade. För vi har svårt för att hantera alla som faller utanför vår norm. Vår egen och vår samtids. Det beror på faktiska förhållanden, men ännu mer på
Om att blir arg, aldrig rätt – men kanske bra och nyttigt!?
Vi talar mycket om LAB, låg affektivt bemötande. Med lugn bör man bemöta barn, ungdomar och alla andra som hamnar i affekt om vi vill lyckas hejda förloppet. Lugn skapar lugn. Men ibland blir vi arga och brusar upp fast vi vet att vi inte borde. Vi låter ilskan med
