Alla ungar vill lyckas i skolan, vill lyckas i livet, vill att vuxna ska ha förtroende och tillit till dem. Vet inte hur många gånger jag skrivit om detta. Ändå talar vi ofta om omotiverade elever, lata ungdomar, killar med anti-plugg-kultur, bortskämda osv. Men hur blev det så?
Jag menar
Låg-affektivt bemötande
Låg-affektivt. Vad betyder det? Affekt betyder enligt Svenska akademiens ordlista stark sinnesrörelse. Så låg affekt betyder låg stark sinnesrörelse, alltså helt enkelt att man håller sig cool. Lugn.
Vi människor är dåliga på att bemöta ilska och utagerande med lugn. Vi blir upprörda eller arga på den vi möter
Koll på affektnivåer, genom att hitta energitjuvarna och förstå för att det finns en orsak
Vill puffa för det här inlägget om energitjuvar så här i terminsstart. Hoppas alla vi vuxna ser hur mycket våra barn och elever vill och kämpar. Även om det redan uppstått ”problembeteenden” och hemmasittande.
Det finns en orsak till allt och vi vuxna är ansvariga för att ta tag i
Tips till skolpersonal och föräldrar: Förändring är svårt för alla!
Det är viktigt att förstå hur något kan vara stort för en annan person, även om man själv tycker det är en struntsak. Om man är lite stressad, väldigt upp i hejsan av glädje, eller lite nervös, har en diagnos eller släng av, så kan nya saker i vardagen, som
Ta chansen – om du jobbar med hemmasittare, kurs och värdefullt nätverk för bättre samverkan kring elever med långvarig skolfrånvaro.
Nu drar jag igång en kombinerad kurs och nätverk kring hemmasittare! I våras ordnade vi Hemmasittardagen som blev en succé eftersom vi hade talare som representerade alla som ”drabbas” av hemmasittar-problemet. Vi hade också deltagare från många olika professioner. Det blev härliga och givande möten.
Nu vill vi fortsätta främja samverkan
Tips inför skolstart: Finns positiva saker med att börja skolan! Prata om dem!
Det finns en massa positivt i att börja skolan även för den som tvekar eller oroar sig… Det kan finnas all anledning till att elever är skeptiska. Men det hoppas jag att ni vuxna, skolan och vårdnadshavare, är i full dialog kring just nu.
Så då kan det vara bra
För att få andra, t.ex. elever att orka lyssna och förstå fungerar få noga utvalda ord oftast bäst!
Lite tips inför skolstarten för föräldrar, lärare, ja, alla som har med barn och unga att göra. Eller alla som vill få andra att orka lyssna och förstå… Läs tidigare inlägg om hur effektiv kommunikation ofta bygger på ”less is more”.
(klicka på länken eller urklippet nedan)
Tips till pedagoger, och annan skolpersonal, om sann inkludering av elever som tänker, känner och gör annorlunda.
Vi kommer med olika funktionsuppsättningar. Inkludering innebär att vi accepterar det. En inkluderande undervisning höjer inlärningen och resultaten hos alla elever! Vill påminna om detta tidigare inlägg med massor av konkreta tips för en mer inkluderande undervisning! (klicka på länken eller urklippet nedan)
Och här är en bra och tydlig checklista
Inkludering utan att specialanpassa för enskilda elever. Liten insats, stor skillnad. Bra för alla.
Diskussionen poppar upp hela tiden, om hur vi tidigt ska hitta eleverna i behov av särskilt stöd. Det är en fin tanke, men kanske en tankevurpa. Tidiga insatser.
Jättebra. Men varför inte ta det ett steg till. Ska vi utgå från att särskilt stöd behövs till så många? Vi borde
Inkludering handlar om att inte skapa funktionshinder för udda funktionsuppsättningar!
Det talas mycket om inkludering. Att alla ska med. I skolan talas det extra mycket om det eftersom det särskilda stödet, antalet åtgärdsprogram och elever som inte når eller befaras inte nå målen ökar. Och avhoppen och hemmasittarna verkar också öka i antal…
Då är det uppmuntrande att veta att

